fortfarande, och grejerna man kan göra igen, gör jag.
Alltså jag har ju pratat om min kära nyårslista tusen och en gånger. Men jag skriver alltid en lista för jag vill veta vad jag vill. Det är dock inte så ofta jag följer den faktiskt eller ens ser tillbaka på den. Men i år har det faktiskt varit det som jag har gått efter i mitt liv, min vägledning liksom.
Jag försöker ju utmana mig på saker som jag vill bli bättre på, dels för att jag vill bli en bättre människa och den bästa verisionen av mig själv hela tiden. Men också för att jag är otroligt trött på att gå runt och vara rädd för saker som hindrar mig till saker i livet, det gör ju bara att jag inte vågar följa mina drömmar.
Ja, jag har gjort det igen. Jag har gått utanför min comfortzon igen. Jag har efter jobbet åkt till ett café, just för att skriva. Det är något jag har velat våga göra länge, men jag har liksom inte tagit tag i det. Jag var påväg en fredag, men mina kollegor skratta åt mig när jag sa det, haha nejdå, det är inte deras fel. Jag blev bara så tagen av himmeln som var utanför mitt fönster och var tvungen att ta kort på den, skriva om den och njuta av den. Så då kom jag inte iväg. Vad är jag egentligen för märklig själ?
Imorses så packade jag ner det jag hade tänkt att ha med mig på min kreativa tid efter jobbet och sprang iväg till jobbet. Just för att då hade jag verkligen inga ursäkter att inte komma iväg. Då kommer jag inte hem och blir tagen av himmelen, inte för att det var något fel sånt sett. Men det är ju också bekvämt att bara bli hemma, för det är inte så att Johanna eller Linnéa skulle bli förvånade om jag satt i soffan och skrev.
Kanske inte detta räknas som att jag har gått ur komfortzonen helt heller med tanke på att det är Johanna och Lina som jobbar här och jag känner ju båda. Men det är ett steg i rätt riktining och jag har kommit utanför hemmet och bryr mig inte om vad folk tycker.
Egentligen tror jag inte att det är så många, om det är någon, som ens lägger märke till att jag tänkt att sätta mig och skriva här.
[Här är himmelen som fick mig att stanna hemma. Den var finare irl då, men alltså, känner lugnet komma tillbaka.]
Hur som helst. Igår så öppnade jag mitt spa för mina kära roomies igen. Synd bara att jag inte kan ta saker och ting så seriöst. Jag skojar ju bort det mesta i mitt liv. Det var samma när vi var på spa jag och Johanna, de speciella duscharna såg jag som en åkattraktion på typ Liseberg och försökte leka i dom, försökte få en hink med kallt vatten över Johannas huvud och så, ja...
Men jag hade i alla fall lagat mat till de när dom kom hem, kyckling, ris och dragonsås. Efter maten var det bio i vår stua. Vi såg på «a star is born», var ganska besviken på den filmen faktiskt, den har ju varit ganska hypad.
Sen ordnade jag ansiktsmask till dom. Men mina kära vänner har lite tilitsproblem till mig, de tror alltid att jag ska kittla de, göra något obehagligt eller sådär, undrar varför. Så detta projekt är ju inte det lättaste att göra på några tjejer som mest skriker och rycker till hela tiden, haha. Men det blev mycket skratt och mys i alla fall.
Har jag nämnt att mina roomies är ganska bra? Annars gör jag det nu. Det här med att bo i kollektiv är att som att bo med sina bästa vänner, eller vänta jag gör ju det...
[En bild på mina kära vänner, från vår fotoshoot på John's i lördags]
Nä nu ska jag pressa Johanna på wifilösenord och fortsätta med mitt egna. Om någon timme, haha kanske två så ska jag åka och göra mina naglar också. Puuussss
0 kommentar(er)
