Idag i Sverige, som de allra flesta vet så är det morsdag. Som de allra flesta vet så befinner jag mig i grannlandet, men min älskade mamma är i Sverige.
Men min mamma behöver uppskattning, vilket kan vara lite svårt när jag är 32 mil bort och ge. Därför tänkte jag försöka i skrift.
Jag vet att jag inte alltid gör det så lätt för dig. Att jag inte alltid har varit så snäll som dotter. Jag vet att det tar knäcken på dig att jag alltid väljer att flytta längre bort än du vill. Jag vet att du blir ledsen varje gång jag åker hem till mig igen. Men jag vet också att du vill att jag ska göra det, för min skull, för att jag verkligen vill detta.
Det finns inget som får mitt hjärta mer glatt än att höra dig skratta ifrån hjärtat! Som när du berättar den historian om dig och pappa, eller när du ser mina vänner lägga ut något kul på instagram. Eller när Wilma sitter och håller låda och du inte kan ta ett djupt andetag, det får mitt hjärta att le.
Det är nog inte många som kan berätta så mycket för sin mamma som jag kan. Jag vet mycket väl att du inte vill höra allt, och det gör halva grejen. Det är så underbart när jag berättat något du inte vill höra och du bara kollar på mig och säger: Meeeen fiiiiine dåååå.
Det är så skönt att veta att skulle något hända, eller skulle det vara något, så kan jag alltid prata med dig, utan problem. Jag känner i hela min kropp att jag kan säga vad som helst till dig utan att du dömmer.
Att ringa dig när jag har varit ute på byen för att säga att jag är hemma, är lite för att jag vet att du vill veta det, men mest för att jag tycker det är kul.
Jag hoppas att alla lägger märke till ditt luriga leende där bak!
Det är inte många som vet hur galen personlighet du har ibland. Jag minns när jag var liten och du bara helt plötsligt kunde lägga till med en grov stämma och bara: "Imse vimse spindel WOW, spinn bara spinn bara spinn". Men även nu i vuxen ålder när vi lyssnar på någon låt du gillar när vi åker bil, så höjer du upp, sjunger och dansar, och hela tiden har du det där leende på läpparna som är så lurigt.
Jag är helt säker på att du vet att det är denna låten jag menade. Och att jag nästan alltid fäller en tår när jag hör den utan dig.
Du gör så mycket för mig hela tiden och har alltid gjort. Först nu när jag bor själv och behöver göra dessa saker själv, som jag verkligen förstår. Som i måndags, när jag skulle laga ett par byxor som betyder så mycket för mig, du vet säkert vilka jag menar? Jag hade på mig 26 maj 2009. Mina roliga byxor som din mamma, min älskade mormor sa. Du kommer snart se vad jag menar att jag behövde din kunskap, din skicklighet till att laga.
Där är asså min lagning, kanske inte den bästa bilden, men jag kan lova att Linnéa som såg den skratta ihjäl sig typ. Och jag kan inte ta en bättre bild heller, för att lagningen har gått sönder igen..
Jag älskar din spontanitet, att när man öppnar ett sms från dig så vet man aldrig innan vad det ska stå. Jag tänker på "Idag är vi törstiga Mvh blommorna" när ni var på semester förra sommaren. Eller svaret när jag skrev att Jennie dragit ur alla kontakter, verkligen alla när det åska och du svarar "inte frysen hoppas jag :p".
Att varje gång jag berättar att jag fått beröm på jobbet så svarar du: "Men det förstår jag väl". Så kanske man ska säga till sina barn, men jag vet att du har sett mig jobba, du har hört på nära håll, så jag vet att du verkligen menar det.
Jag vet att du tycker det är jobbigt att jag är 32mil bort, men jag vet att du tycker det är lite bra också, för då måste du och pappa på ett annat sätt åka till Oslo, och det blir en upplevelse i sig.
Jag gillar att du intresserar dig av vilka mina kompisar är, vad de gör och allt sånt där. För jag har inget att dölja, jag tar gärna hem mina kompisar, för jag vet att de är lika välkomna som jag är där.
Mamma, mamma, mamma <3
Jag vet inte vad jag ska skriva mer, för att du ska förstå att du är viktig för mig, ävenfall jag inte är hos dig. Men jag hoppas att jag fått fram lite av min mening nu. Du är en så bra mamma, och jag vet att jag gör det svårt för dig hela tiden. Men också att du alltid finns där, stöttar mig i det som är viktigt för mig. Du vet också att jag bara vill slå dig ibland när du tjatar om saker som jag tycker är jobbigt, men är det inte lite så en mor och dotter realtion ska vara? Jag tror inte på folk som säger att de aldrig bråkar med sin mamma, isåfall, så är det någon som inte vågar säga vad den tycker. Du betyder väldigt mycket för mig och jag älskar dig. Dessutom saknar jag dig nästan varje dag. Dina klappar på huvudet, som får mig att känna mig så trygg. När du vissla saltkråkan för mig när jag var liten, men nästan aldrig kunde göra det när jag bad om det för att du alltid brast ut i skratt. När du kom hem från jobbet efter du jobbat kväll när jag var liten, du satt i källaren och åt banan och jag låg alltid med huvudet i ditt knä. Jag kan se framför mig hur jag kommer ner gråtande och säger: Rebecka slog mig. Vad gjorde du då? Jag bet henne. Ah då får du skylla dig själv. Jag kommer inte ihåg det, men jag kan riktigt tänka mig hur det såg ut.
När jag hade ont i örat och du ville ta med mig till doktorn och jag stenvägra. Du var tvungen att ringa pappa på jobbet så han kunde övertala mig. Jag är mycket väl medveten om att jag inte alltid har vart så lätt att handskas med. Men du och pappa har alltid gjort erat bästa. Och jag hoppas ävenfall jag vet att det gör ont att ha mig så långt borta att ni båda kan känna en liten stolthet att jag faktiskt våga, att jag gör något jag verkligen vill göra.
Jag älskar dig mamma, då, nu och föralltid. Du är bäst, puss.
Grattis på morsdag mamma! Jag hoppas mina systrar ger dig en fin morsdag!
Sen finns det en till mamma jag vill hylla. Inte för att hon är min mamma, fast kanske ibland att hon har varit mammig till mig. Min kära syster Anna, som har de två finaste barnen jag skådat. Hon är så fin denna mamman och därför ägnar jag en tanke till dig också! Jag hoppas och vet att Johan och barnen ger dig en fin morsdag också, grattis systeryster! <3
pusss!
1 kommentar(er)
