Igår var en helt awesome dag. Jag var tillbaka på bästa barnehagen och som vanligt så fick man det allra bästa bemötande av alla, jag var hur lycklig som helst. Kom hem tog en dusch och sen kom Linnéa hem. Vi bara satt och prata en stund innan vi drog fram till stan och mötte upp Karin, tog en drink och så. Linnéa åkte hem och jag och Karin gick vidare, haha. Jag hade i allafall en väldigt fin kväll!
Idag däremot har mina känslor haft en bergochdalbana. Men vet ni vad? Jag tänker inte vara bitter över det. För vet ni vad? Om man aldrig känner smärta eller har en dålig dag, hur ska då de bra dagarna utmärkas? Hur kan glädjen visas om man aldrig har varit ledsen?
Jag är en sån person som är väldigt social. Men ibland behöver jag bara själv en stund, för att släppa ut alla känslor jag bärt inom mig. Bara gråta, inte för att jag är ledsen, utan för att släppa en tyngd ifrån min axlar. Det känns så otroligt skönt efteråt och den känslan kommer jag alltid vilja känna någon gång ibland.
Jag är lite av en glad, trasig själ. Och jag tror att alla är lite trasiga egentligen. Alla har någon gång blivit sviken, sårad, mer eller mindre. Så jag tror att alla någon gång känner lite smärta.
Livet är inte alltid lätt och man går igenom vissa motgångar, men det är det man lär sig på, det är jag helt säker på. Och jag verkligen önskar att jag skulle vara lite bättre på det. Men man lär så länge man lever.
Jag kan bli lite trött på mig själv då jag alltid jagar allt det jag vet att jag inte kan få. Intalar mig själv att det är för att rädda mig själv från att bli sårad. Men kanske är det det som faktiskt sårar mig.
Äsch jag står fast, lite smärta är bra att känna ibland.
I just wish you were here.
0 kommentar(er)
